2 juli 2010
jag lever än...
Förlåt att jag inte har skrivit och faktum är att jag inte tänker skriva nu häller. Det har nämligen hänt en grej inom familjen, jag ska berätta om allt på lördag, men nu har jag varken ork eller hjärta att kunna göra det.
Stå ej och gråt över min grav
Jag sover ej där, jag gav mig av
Jag är tusen vindar över sjön, jag är silverglittret över snön
Jag är solsken över morgonens säd, jag är stilla regn i höstens träd
När du vaknar i morgonens vila, jag är tysta fåglar som ila
I cirklande flykt över vattnet, jag är milda stjärnor om natten
Stå ej och gråt över min grav jag sover ej där, jag gav mig av
min favorit dikt som rör mig mer en någonsin...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar