Hej hopp
Martina är tillbaka!!! eller ja... jag är inte hemma än men jag tänkte uppdatera lite här ifrån USA för jag insåg ljust att jag inte kommer orka skriva om ALLT när jag kommer tillbaka, så nu kör vi.
Flygresan gick väldigt bra och min rädsla att bli kvar i London var inga som helst problem. När jag väl gick av det första planet så fick jag vänta i ca 1h och 30 min för att gaten skulle komma upp på tavlan så att jag i stället kunde sätta mig där och vänta. så jag strosade runt lite och kolla in några affärer men kände att vatten och en brownie var bättre än ett par Prada skor för tillfället. (vill ju ha några pengar kvar till mina två veckor i USA)
Men i alla fall så kom jag till gaten (utan att behöva ta tunnelbanan *Grymt lättad*) men planet var ca 30 min försenat så jag satt där och läste min bok för att kunna fördriva tiden. När jag väl satt på planet så insåg jag två saker. Ett jag hade de tre sätena alldeles för mig själv och två den jävla teveapparaten i stolsryggen framför mig funkade inte!!! (ingen gjorde, men tycker ändå väldigt synd om mig själv!) Så det fick till att återgå till min kära bok. Som några av er kanske vet så måste man också fylla i en viss lapp på planet som ty handlar om personuppgifter och att man inte är en terrorist. (Kan ju säga att jag är tacksam för hjälpen för jag kan ju inte påstå att jag kan de engelska flygplansuppgifternas termer... så bra är jag inte) Men för att riktigt plåga mig så visade det sig att vi skulle fylla i ytterligare en liknande lapp när vi väl var framme, men den gick dock inte lika bra. (Min hjärna fungerar inte som den ska efter 10h av stillasittande på ett flygplan) Men mannen i passkontrollen eller var det nu heter (jag kan inte ens orden på svenska så hur ska jag då kunna de på engelska?!) Var så otroligt snäll och trevlig så han gjorde ingen större sak av att jag missat lite grejer! (FAIL PÅ MIG) Väl ute i välkomsthallen väntade min käre bror på mig.
Från flygplatsen tog vi oss vidare ut ur San Francisco och parkerade vid ett ställe för att gå och äta. Andreas bjöd mig på en jätte fin restaurang med dyr, men mycket god mat. Dock så slutade det inte jätte lyckat... Jag har nämligen upptäckt att jag har lite svårigheter att klara av långa flygningar, så efter vi väl lämnat restaurangen så blev jag LÄTT illamående (och nej det var inte maten, det var 10h i ett flygplan, samma sak hände när jag var i Malaysia med familjen) Så vi hinner inte så långt för en jag måste stanna upp och i stort sätt tvinga mig själv för att inte vända på magen. DET VAR INTE ROLIGT Men efter en lång väntan så kunde jag sätta mig i bilen utan att riskera att fläcka ner mattan. Jag gick och la mig direkt efter att vi kommit till huset.
Men det får vara allt för denna gång, för nu ska jag och Andreas möta upp de andra Au pairerna för att käka lunch.(Det är så man umgås med varandra i USA)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar